Köpguide EPIRB nödsändare

Först lite historik: Idéerna till sjösäkerhetssystemet GMDSS kom till på 70-talet då man insåg att systemet med telegrafist och stora långvågssändare inte längre är praktiskt på handelsfartyg. Säkerheten med dessa var inte större än att ett antal fartyg försvunnit med man och allt helt utan att man hört något från dem. Den allra mest automatiserade delen/utrustningen i GMDSS är nödsändaren, sk EPIRB. Alla handelsfartyg i världen har en EPIRB placerad utomhus som, om fartyget sjunker, startar helt automatiskt, sänder ett unikt ID och som räddningsmanskapet kan pejla in då de närmar sig. Med tiden har fler funktioner tillkommit, såsom inbyggd GPS och nu även GNSS vilket ger en inkluderad positionsangivelse i larmet. Det senaste, med release 2017, är att EPIRB lanseras med AIS och alltså sänder nöd även över AIS. Nödsignalen når på så vis inte bara räddningscentraler på land utan även alla fartyg/båtar utrustade med AIS inom VHF-räckvidden. Mer om detta i senare stycke. Vad är en Emergency Positioning Indicating Radio Beacon (EPIRB)? En EPIRB är en radiosändare avsedd för marint bruk och fungerar i Cospas-Sarsats Internationella satellitsystem för sök- och räddning. Förutom EPIRB finns i detta system även andra typer av nödsändare: ELT som används av flyget och PLB som är personliga nödsändare. Gemensamt för alla nödsändare är att de sänder på minst två frekvenser: 406 MHz och 121,5 MHz. 406 MHz används för att kommunicera med satelliterna och 121,5 MHz är sk. homing-frekvens som används av räddningsmanskapet för att kunna pejla in sändaren. Hur fungerar en EPIRB? När en EPIRB aktiverats sänder den en signal på 406 MHz som fångas upp av upp emot tre olika konstellationer av satelliter som är placerade i olika höjder ovan jordytan. Dessa kallas LEOSAR, MEOSAR och GEOSAR. MEOSAR är en ny serie satelliter som kommer vara i full drift från 2019. Så snart satelliterna mottagit signalen sänder den vidare till närmaste jordstation, sk. Local User Terminal (LUT) som behandlar den genom att sända den vidare till den nödställdes närmaste sk. Mission Control Centre (MCC). När MCC mottagit meddelandet bearbetas den ytterligare för att ta fram information om EPIRBen som därefter vidarebefordrar meddelandet till närmast lämpliga Rescue Cordination Centre (RCC). I Sverige hamnar det hos JRCC (Flyg- och Sjöräddningscentralen) i Göteborg som har ansvaret för att sända rätt insats till den nödställde. Vilka typer av EPIRB finns på marknaden? Det finns olika kategorier för att passa olika typer av behov/fartyg/båtar: • Kategori 1: För både automatisk och manuell aktivering. Då sitter EPIRBen alltid utomhus och, om båten sjunker, öppnas locket i hållaren automatiskt, EPIRBen flyter upp och larmar direkt. Dessa kallas ofta ”Auto” eftersom de fungerar helt automatiskt vilket är ett krav att ha ombord för nästan alla världens fartyg. Minimikrav är att de ska fungera i temperaturer ner till -40˚. • Kategori 2: För manuell aktivering och ska sitta i hållare inomhus. EPIRBen aktiveras genom att man tar den ur hållaren och trycker på en knapp eller slänger den i vattnet då den också sätter igång larmet. Detta är den mest sålda kategorin. Minimikrav är att de ska fungera i temperaturer ner till -20˚. Det finns EPIRB på marknaden där man, förutom att trycka på en knapp, även måste dra ut antennen. Detta är inte att rekommendera i en nödsituation då det ska vara så enkelt som möjligt att göra rätt. Vem läser en manual eller tänker på att antennen måste dras ut i ett nödläge? • Kategori 3: På många sätt lika dem i kategori 2 men har inte funktionen att de går igång i kontakt med vatten såsom kategori 1 och 2. Avsedd för fritidsbåtsmarknaden i Australien och Nya Zealand. Hur och varför registrerar man en EPIRB? För att RCC ska veta vem som larmar registreras EPIRBen. Då uppger man hur den är programmerad, vilket typ av fartyg det gäller, kontaktuppgifter till fartyget, kontaktpersoner i land mm. Ansvaret att registrera sin EPIRB ligger hos användaren och i vissa länder är det ett lagbrott att inte registrera den. Även om systemet fungerar och larmet kommer fram tar det avsevärt mycket längre tid att undersöka vilken typ av räddningsinsatser som behövs om EPIRBen inte är registrerad. Det är en rekommendation att man uppger minst två kontaktpersoner i land, tillgängliga 24 timmar om dygnet som kan verifiera att larmet verkar vara skarpt och inte är ett falsklarm. Varje land har sina bestämmelser kring registrering men är EPIRBen programmerad med svenskt ID (landskod 265 eller 266) ska den registreras hos Flyg-och Sjöräddningscentralen (JRCC/Transportstyrelsen) genom att fylla i en blankett och sända den till adress som står på blanketten och motta en kvittens när det är klart. För andra länder finns information här: http://www.cospas-sarsat.int/en/774-registering-your-beacon . En rekommendation är att se över de registrerade uppgifterna vartannat år så att uppgifterna man lämnat är aktuella. Vad är ett Hex ID och var hittar jag det? Hex ID är ett unikt 15-hexadecimalt ID som EPIRBen är programmerad med och som innehåller all information som krävs för att räddningsstyrkorna ska veta hur larmet ska tas omhand. EPIRBen ska vara märkt med Hex ID vid leveransen. Hur kontrollerar jag att EPIRBen är programmerad? Vid leverans, kontrollera att leverantören lagt med: • Programmeringscertifikat • Testrapport med avläsning från instrument att EPIRBen är korrekt programmerad och sänder den information som avses. Detta är en enhet för att rädda liv. Kan inte leverantören medsända en testrapport från ett avläsningsinstrument bör man vända sig till annan leverantör. Risken finns att enheten inte har mottagit korrekt programmering och därmed sänder fel information med risk att liv går förlorade. • Dokument för registrering • Information om garanti Exempel på dokumentation kan ni ladda ner nedan. Går det att göra service på en EPIRB? Ja, i EPIRBen finns ett datummärkt batteri som behöver bytas ca 5-10 år efter inköp. Detta behöver i allmänhet göras av auktoriserad verkstad som har certifierad personal och utrustning för att kunna göra batteribyten och de nödvändiga tester som görs samtidigt. Det förekommer EPIRB avsedda för fritidsbåtar, där användaren själv kan byta batteri men då görs ju inte tester att den verkligen fungerar såsom vid en service hos auktoriserat servicecenter. Vad behöver man tänka på vid köp av EPIRB? Kontrollera att den som minst sänder på 406 och 121,5 MHz. Rekommenderad funktion är att den har inbyggt GNSS-mottagare (förutom GPS). Då får enheten positionsangivelse snabbare och mer korrekt eftersom enheten använder flera olika satelliter, såsom GPS, GLONASS och Galileo, för att få korrekt position. Ju kallare vatten man befinner sig i ju viktigare är varje minut. För de EPIRBar som saknar GPS eller GNSS-mottagare räknar satellitsystemet Cospas-Sarsat ut en ungefärlig position som blir bättre och bättre ju fler larm det tar emot från EPIRBen. Men det tar tid. Tid som kan kosta liv. Kontrollera att enheten både kan aktiveras genom att trycka på en knapp eller alternativt kastas i vattnet (man håller kvar den i ett snöre) utan att något mer behöver göras. Och gör val av sk. Auto eller Manuell efter de behov eller krav er båt/fartyg har. Kontrollera att leverantören verkligen kan och utför programmeringen samt levererar enheten både med programmeringscertifikat och avläsningsprotokoll (från mätinstrument) att den verkligen blivit korrekt programmerad. Det är naturligtvis bra om leverantören även är certifierad att göra batteribyten. När du mottagit den, kontrollera även att EPIRBen är märkt med det den programmerats med (ofta båtens namn och MMSI-nr). EPIRB är en utrustning för att rädda liv och inget man ska välja utifrån lägsta pris. Men följer ni råden ovan kommer ni ha en tillförlitlig livlina till land. © NjordX AB